Creole Language and Culture Research Institute
ZWE TRADISYONNEL SESEL -
‘PLIS KI LWAZIR’
Creole Language and Culture Research Institute
Contact Us

LENTRODIKSYON
‘Zwe Tradisyonnel Sesel ‘Plis ki Lwazir’ i en legzibisyon ki ekplor larises Zwe Tradisyonnel Seselwa. Zwe Tradisyonnel i form parti bann leritaz kiltirel entanzib ki Seselwa in erite avek bann zanset sorti Lerop, Lafrik avek Lazi. I annan anviron 82 zwe tradisyonnel ki Konsey Nasyonal pour Sport in dokimante. Entegrasyon sa bann zwe dan kiltir Kreol in fer ki laplipar sa bann zwe in pas dan en faz readaptasyon, parey bann zwe lo bord, bann sanson ronn, ensi ki bann zouzou ki ti ganny fabrike lokalman.
Menm si zwe tradisyonnel i ganny assoye avek zanfan e zenn, dimoun avek diferan personalite ti parstisipe e apresye sa bann zwe konman en form lwazir ki ti ede pour detann e gard zot an bonn sante. Zwe ti tre popiler dan bann vwazinaz, dan bann lekol, lo bor lanmer osi byen ki dan bann levenman kiltirel, sportif, ek relizyez.
Paryaz Pirog, Zorye, Paryaz plis koko, Paryaz rap koko, anmenmm goni koko, bos lakord, mont poto lakres, domino i serten bann zwe tradisyonnel ki form parti bann aktivite lwazir dan Regatta. Regatta i legzanp en leveman maritim ki demontre ki mannyer sport ek kiltir i kapab koegziste dan en sel levennman. Sa fizyon kiltirel in transform sa levennman dan en manifestasyon ki promouvwar tourizm, ki egalman bon pour benefis ekonomik Sesel. Atraver Regatta nou kapab vwar valer zwe tradisyonnel konman en komodite, ki kapab ganny eksplwate konman en nouvo prodwi pour diversifikasyon marse lendistri tourizm Sesel. Zwe tradisyonnel i kapab ganny entrodwir konman en sport pasif ki touris diferan laz i kapab partisipe. Nou kapab osi konsider bann zanfan ki vin vakans Sesel avek zot paran e ki souvandfwa ganny garde dan bann klib pour zanfan e zwe bann zwe ki zot in deza abitye avek.
I annan serten zwe tradisyonnel ki ankor pe ganny pratike regilyerman e i annan bann ki pa tro popiler e lezot ki’n disparet konpletman. Zwe tradisyonnel Seselwa i annan bokou potansyel pour ganny develope e komodifye konman en prodwi touristik pour bann viziter apresye. I osi kapab ede dan lepanouisman bann zanfan dan sport, ledikasyon e lar. Menm si Zwe Tradisyonnel in perdi son plas dan sosyete konman enn bann form lwazir prensipal, i annan bokou ki kapab ganny fer pour relev e readapte sa bann pratik konman bann aktivite modern dan diferan sekter tel ki kiltir, sport, ledikasyon, lartizana, e tourizm.
Avan bann zwe bord modern tel ki Ludo ek ‘snakes & Ladders’ ti vin popiler isi Sesel, nou bann zanset ti pe deza zwe plizyer zwe bord ki nou konnen koman ‘zwe danm’ e osi en lot zwe ki’n disparet ki apel Makonn.



MAKONN (MANCALA)
Makonn i en varyan zwe ‘Mancala’ en zwe bord lorizin Afriken. Sa zwe i egziste dan diferan parti Lafrik, e i osi ganny zwe dan Karaib, Sid Lanmerik, ek Lazi. In ganny propaze atraver lesklavaz. Sesel, Makonn ti popiler parmi bann zonm sirtou lo bann zil elwanye.
Ki mannyer i zwe Makonn?
- Pour zwe makonn de zwer i fer fas ek kanmarad.
- Kat laliny dis trou i ganny fouye dan later oubyen lo en plans.
- Sak zwer i annan ven trou pou zwe e ven pyon ki I plas dan sa bann trou.
- Pour konmanse en zwer i pran en pyon, answit i plas lezot pyon a de dan en sel trou e depoz sa pyon dan en trou vid.
- Tou bann trou i devret drwat ek kanmarad. Letan ou depoz ou pyon tousel ater, ou manz tou pyon ou oponan ki gal avek li. Apre ou oponan i zwe son tour. Si ou konmans zwe sorti dan drwat pour al dan gos, ou oponan i bezwen zwe dan sans envers.
- Sa zwer ki reisi manz tou pyon son oponan avan i gannyen.
Warri board game

Mancala game: Katra, Location: Mahajanga, Madagascar

Mancala game : Ohvalhu. Location : Laamu Gan. Maldives

Mancala game Katra: Location Ianjanina, Fianarantsoa, Madagascar

Mraha wa tso in three different villages on Grande Comoros

Zwe danm osi in ganny distribye partou atraver Losean Endyen, par propagasyon lesklavaz ek lesanz kiltirel.
Sesel i annan de kalite Danm : Danm Kare ek Danm Latet
Dama (Turkish Draughts)

Dama (Alquerque)

DANM KARE
Danm kare i senpleman servi en bout karton ki desin 60 kare ki ganny penn an de kouler diferan. Bann zwer i annan sakenn 20 pyon pour zwe.
Danm Latet:

Danm Latet:

DANM LATET
Dann latet ti pli fasil pour zwe ki danm kare. I ganny desinnen ater ouswa lo en katron. Danm latet i dan laform en rektang avek de bout triangiler dan son de ekstremite. De zwer i fer fas avek kanmarad sakenn i annan 20 pyon
Plankare i en varyan danm avek en laform pli senp. Plan kare i dan laform en kare avek de laliny dyagonal ki reini sa kat ekstremite, en laliny vertikal ek enn orizontal

Kourtwazi Francis Remie NSC
Dan leritaz kiltirel Seselwa, i osi annan serten ladans ki servi koman en zwe.
TINGE
Tinge i en konba anmentan en ladans ki preferableman ganny performen par zonm. Sa zwe I osi en varyasyon zwe Moringue sorti Larenyon e Capoeira sorti Brazil. Dan Sesel i ti popiler parmi bann travayer lo bann zil elwanye.

De danser ‘ Tinge’ Lorizin Silwet Gaetan Landry avek Johny Magnan pe fer en performans



RONN
Ronn i en bann zwe ki annan lorizin Franse. Bann sanson ronn i swa an Franse, an Kreol ouswa en melanz toulede.
Dan Zarden Mon Per
Dan zarden mon per
Il ya des orangines
Mouste (Tou Kriye)
Telman qu’il ete sarze
La brans sera kase mon ami
Ayo makouzen zeng zeng
Makouzen zeng zeng
Makouzen zeng zen ayo
Ayo makouzen zeng zeng
Makouzen zeng zeng

Sak zwer i pran de kafoul koko e met enn dan sak kote zot lanmen. Zot met zot azenou e tap kafoul ater lo ritm sanson. Zot pas kafoul avek kanmarad an menm tan, an tapan ater de a gos a dwat, ou de drwat a gos.




MONTANNY ZAKO
Mon ti pas montanny zako
Mon ti zwen en pti zako
Mon demann li ki i ape fer la
I dir mwan i pe lapes sevret
Mon demann li pour ki sevret
I dir mwan pour son Marenn
Sekesye dialoume
Dyanm, Dialoume diafago
Dyanm, Dialoume diafago
SERVOLAN
Servolan i enn bann zwe ki ti zwe dan sezon vanswet kot I annan bokou divan.


I annan kat kalite Sevolan ki pli popiler Sesel :
1. Pwason : laform pwason
2. Serengol: laform en leker
3. Malay: laform ronmbik (rhombus)
4.Seselwa : En pti fey kakao oubyen Bondanmyen
I annan trwa kalite la form Lesel
Lesel Kare: Zanfan i desin bann kare ater ki zwenn ek kanmarad an longer. Tou ansanm i annan dis (10) kare.
Lesel Pti tonton: zanfan i desin en laform lesel kare kot kat kare i ganny azoute dan kote. Enn dan sak kote dezyenm kare an longer e enn dan sak kote katriyenm kare an longer.

Lesel kourpa : bann zanfan i desin en laform kourpa e separ li ant bann kare. Pour konmanse sak manrmay i rod li en pyon ki deferan avek sa ki pour son kanmarad

Lesel Kourpa
Kourtwazi Francis Remie NSC

Regatta I byen koni pour son bann zwe tradisyonnel ki ede pour promote diversifikasyon dan tourizm sportif e tourizm kiltirel. Bann sport lo delo i varye ‘sailing, windsurfing; Kayaking. Bann sport kiltirel I enkli poto lagres, zorye, paryaz pirog, kartye maron.

Sours: Round Table Seychelles, (1981), Regatta 81’, September 26
REGATTA KREOLITE 2025

Referans
- De Voogt A. (1999), Distribution of Mancala board games: a methodological inquiry, Board Games Studies
- De Voogt A, (2019), The Comoros: A Confluence of board Game Histories, Board Games Study Journal, November 19
- Ikechukwu (2024), The Ancient game of Gabet’a/ Mancala: A tTimeless African Strategy Baord Game Pan African Central Core March 12
- Ikechukwu (2025) Warri: A strategic African Game Across Culture, Pan African Central Core
- Dunford, M. (2023) « Anniversaire d’or de la régate : Mike Dunford, l’homme derrière l’événement », Aujourd’hui aux Seychelles, 2 septembre, p.12.
- Ernesta, S, (2018). « Revamped the Domaine de Val de Pres is a true Seychellois Experience », Seychelles News Agency, 23 juillet. Disponible chez http://www.seychellesnewsagency.com/articles/9478/Revamped+Domaine+de+Val+des+Prs+is+a+true+Seychellois+experience
- Ernesta, S. (2021). ‘Partenaires à rencontrer pour discuter du développement du tourisme culturel aux Seychelles’. Seychelles News Agency, 20 avril http://www.seychellesnewsagency.com/articles/14701/Partners+meet+to+discuss+the+development+of+Seychelles%27+cultural+tourism
- Ministère du Tourisme et de la Culture, (2018). « Plan directeur du tourisme des Seychelles », Département du tourisme, ministère du Tourisme et de la Culture. Disponible chez https://tourism.gov.sc/wp-content/uploads/2023/11/Tourism-Master-Plan-Part-1-Situational-Analysis-For-A-Sustainable-and-Responsible-Tourismupdated-2018_.pdf
- NSC (1993). « Zwe ek Zouzou Tradisyonnel », document non publié. Le sport pour tous. Seychelles : Conseil national des sports.
- Savy, M. (2022). « Les Seychelles lancent le tourisme sportif. » Nation des Seychelles. 19 février. Disponible à l’adresse : https://www.nation.sc/articles/12483/seychelles-launches-sports-tourism-programme
Resers : Cindy Moka, Dr. Penda Choppy
Lenstiti pour Lalang Kreol e Resers Kiltirel, Liniversite Sesel
REMERSIMAN
- Francis Remie, Fatimih Renaud, Errol Mothee, Anne Marie Banane, Christianne Nibourette, Didier Monnaie, Joseph Monnaie, Francisca Rigodon, Betty Mai Sofa, Emma Dodin, Miriam Cesar, Aneesa Vel, Reuban Lespoir
- Seychelles National Heritage Resource Council
- Seychelles National Archives
- Seychelles Scout Association
- Seychelles National Sport Council
- MAD Creation